I ett kyligt Lund höll Berättarministeriet ett seminarium i samarbete med Folkuniversitetet om AI och bildning. Medverkade gjorde Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och Victoria Höög, forskare och docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Samtalet modererades av Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten. Hon lyfter vikten av att våga ställa de stora frågorna.
– Teknik är verktyg som ska tjäna de mänskliga humanistiska värdena. Innan vi bjuder in AI ska vi fråga oss hur det tjänar ett gott samhälle och de mänskliga behoven. Ny teknik skrämmer mig inte, men det som skrämmer mig är om vi inte kan ställa frågorna – varför, hur, i vilket sammanhang, till vilket syfte? Civilsamhället har en avgörande roll här. Vi fångar upp det som hamnar mellan stolarna och som de stora strukturerna inte ser. Vi är tränade på mellanmänskliga relationer och bärare av bildning.
Teknik är verktyg som ska tjäna de mänskliga humanistiska värdena.
En av de deltagande forskarna var Agneta Gulz.
– Något jag tog upp var att den höggradiga digitaliseringen idag kräver att vi skaffar mer gedigna kunskaper än någonsin innan, sade Agneta Gulz. Ska man ha en chans – och det är svårt nog ändå – att skydda sig från känslomässig manipulation så är både klassisk bildning och uppdaterade kunskaper nödvändiga.
Hon argumenterar utifrån detta emot att använda AI för elevbruk i skolan.
– AI-system har givetvis kommit för att stanna. De kommer att i olika former och i olika grad bli mer eller mindre naturliga inslag i vuxna människors yrkesliv liksom vardagsliv. Men vi får inte på några villkor blanda ihop barns och ungas lärande med vuxnas utförande.
Seminariet spelades in och finns att se på Berättarministeriets webbplats.
