läs också:
Minnesplats vid Risbergska

En attack på människovärdet

Bild: Pontus Lundahl/TT
12 mars, 2025
I en annan tid hade den här texten handlat om att arbetslösheten i Sverige stigit till över 10%, och om vad som borde göras åt det. Men läget på arbetsmarknaden får prioriteras ned. Detsamma gäller de skrämmande signalerna om en ny världsordning och rapporterna om ett klimat som är på väg att kollapsa. Jag skriver istället utifrån den kvardröjande chocken och förtvivlan efter dådet den 4 februari, då elva människor i Örebro, en mellanstor svensk stad, miste livet och många skadades. När detta skrivs har polisen ännu inte fastställt mördarens motiv, och jag följer polisens råd att inte spekulera om det.
Bild: Pontus Lundahl/TT
12 mars, 2025

I och med massmordet attackerades flera grundläggande företeelser i Sverige. Jag börjar med den mest fundamentala, människovärdet. I den mest centrala delen av svensk lagstiftning, regeringsformen, står det så här i första kapitlet: Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det här är själva utgångspunkten för den svenska demokratin. Dådet i Örebro var ett extremt angrepp mot människovärdet.

Det finns många aspekter av säkerhet, varav lås bara är en.

Om vi menar allvar med att alla människor har samma värde är det självklart att betrakta alla människor som lever i Sverige, oavsett bakgrund, som lika mycket värda. Traditionella politiska ideologier drar visserligen lite olika praktiska slutsatser av detta konstaterande, men en majoritet svenska politiker med statsministern i spetsen uttalade sig efter dådet till stöd för alla människors lika värde, med särskilt fokus på minoriteter. Det här är bra, men knappast tillräckligt för att lugna oroliga människor som tillhör denna grupp. Skribenten Kawtar Chibli använder det tankeväckande begreppet ”minoritetsstress”, som förklaras så här: En kronisk långvarig stress som uppstår enbart hos minoritetsgrupper, orsakad av ojämlikhet och diskriminering i samhället. Många vittnar om att denna stress har förstärkts av massmordet i Örebro. Vi vet inte om detta var motivet bakom dådet, men vi vet att det blev effekten.

En god arbetsmiljö är en annan grundläggande företeelse i det moderna Sverige. ”Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö” skriver regeringen i presentationen av sin arbetsmiljöstrategi. Dådet gjorde också att det kändes mindre tryggt att gå till jobbet eller till skolan för alla som arbetar med eller deltar i svensk utbildning.

Gunnar Danielsson
Gunnar Danielsson, generalsekreterare Folkuniversitetet

Ett annat viktigt begrepp, tillit, är inte inskrivet i lagar eller förordningar, men många framhåller den höga tilliten som en av de mest värdefulla tillgångar Sverige har. Tillitsprincipen sammanfattas så här av statsvetarna Holmberg och Rothstein: Om de flesta människor i ett samhälle är pålitliga och uppfattar att andra människor också är pålitliga går det mesta bättre. Attacken i Örebro skadade tilliten.

Som en konsekvens av vår höga tillit är flertalet utbildningslokaler i Sverige öppna. Efter massmordet är det många som istället förespråkar låsta skollokaler. Jag kan förstå den reaktionen utifrån det fruktansvärda som hände. Men innan samhället eller huvudmän för utbildning tar sådana steg bör man noga överväga för- och nackdelar med olika tänkbara åtgärder. En ökad medvetenhet om säkerhetsfrågor i utbildningsmiljöer är en självklar och rimlig följd av dådet i Örebro, men det finns många aspekter av säkerhet, varav lås bara är en.

Ett fruktansvärt brott har begåtts, med ofattbara mänskliga tragedier som följd. I förlängningen attackerades de principer som byggt upp det moderna Sverige – alla människors lika värde, den höga tilliten och strävan efter samförstånd. Jag hoppas att samhällets reaktion på attacken utgår från de principerna.

Det fristående studieförbundet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige. Vi uppbär statsbidrag för de delar av verksamheten som är folkbildningsarbete. Folkuniversitetet drivs i stiftelseform och utan vinstintresse. Folkuniversitetet är partipolitiskt obundet och fristående från religiösa och fackliga intressen. Folkuniversitetet består av fem olika stiftelser med säte i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Därtill finns ett gemensamt förbundskansli. I våra styrelser sitter representanter från universiteten, studentkårerna och Folkuniversitetsföreningen.
liknande läsning:

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.