läs också:
Białowieżaskogen

På väg mot ett hållbart skogsbruk?

Bild: Privat, Istock
2 mars, 2022
Skogen är en viktig angelägenhet såväl lokalt som globalt. Sverige har de största skogarna i EU. Ett hållbart skogsbruk kan ge timmer utan att förstöra de övriga ekosystemtjänster som skogen står för. Men hur?
Bild: Privat, Istock
2 mars, 2022

Vår barndoms skog, finns den fortfarande? Den som man ser i John Bauers målning av Tuvstarr. Ja, faktiskt. På några platser i Sverige, men framför allt i det som återstår av den urskog som en gång täckte hela Europa, nämligen Białowieżaskogen på gränsen mellan Polen och Belarus. Det är fantastiskt att vandra där mellan rakstammiga 40 meter höga ekar och enorma granar och spana på visenter. Sverige är en stormakt när det gäller skogar i EU. Sverige och därefter Finland har de största skogarna i unionen.

Hur brukas då denna skog? Sedan ca 1950-talet har kalhyggesbruket blivit alltmer etablerat och är i dag dominerande. Det är stora maskiner, färre personer, enkel framkörning till bilar som tar hand om timret. Detta följs av markberedning, plantering, gallring. 92 procent av all skog i Sverige har huggits ner sedan trakthyggesbruket blev populärt.

Lars Rydén
Lars Rydén, professor emeritus vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

Våra skogar har bytts ut mot artfattiga trädplantager. Varje år anläggs nära 200 000 hektar nya gran- och tallplanteringar. Med detta skogsbruk ser man bara på en enda av de tjänster som skogen kan leverera, nämligen produktion av timmer. Men skogens ekosystemtjänster utgör ett mycket bredare register. Där finns förvisso produktionstjänster, timmer, biomassa, bär, svamp, jakt etc. Men där finns också reglerande tjänster, som är avgörande för klimat och väder, vattenflöden, och biodiversitet. Slutligen kan vi vistas i skogen och mår bra av det.

Dagens skogsbruk förstör dessa ekosystemtjänster. Några av förändringarna är särskilt allvarliga. Kalhyggena avger koldioxid under lång tid, uppemot 20 år innan tillväxten tar över och koldioxid binds.

Det blir några år utan inkomster.

Med den klimatkris vi nu upplever finns det inte tid att vänta i 20 år. Också den biologiska rikedom som en orörd skog hyser förstörs vid kalhyggen. Hela områden skövlas, växter, djur och svampar blir överkörda, fåglar och insekter förlorar sina boplatser och tillgång till föda. Att övergå från trakthyggesbruk till kontinuitetsskogsbruk, ofta kallat blädning, är inte trivialt men det har skett och är fullt möjligt. Det är visserligen dyrare än att använda stora maskiner på hyggen, men kompenseras av minskade kostnader eftersom man inte gör någon markberedning, plantering eller röjning. Problemet är övergången från hyggesskogsbruk till kontinuitetsskogsbruk. Det blir några år utan inkomster.

Det senaste året har diskussionen om skogen och hur den ska skötas kommit i gång på allvar. Både på EU-nivå och i Sverige förändras regelverket så att hyggesmetoden ska fasas ut. Låt oss hoppas att denna förändring kommer att genomföras. Det skulle vara bättre för skogen, för klimatet, för den biologiska mångfalden och för oss själva.

Lars Rydén

Föreläsning 9 mars

9 mars föreläser Lars Rydén om Den svenska skogen i Uppsala. Föreläsningen genomförs som en del av Framtidsakademin som är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Stadsbiblioteket i Uppsala.
liknande läsning:

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.