De må ha högst olika bakgrund, men de har ändå så mycket som förenar. Viljan att studera, skaffa sig en utbildning, öva upp svenska språket och bli anställd inom vården eller omsorgen. Vi talar om eleverna i en komvuxklass som i mars 2023 examineras som undersköterskor, på en vårdutbildning som hålls i regi av Folkuniversitetet.
Klassen bildades inför höstterminen i fjol och var den första av flera vårdutbildningar som Folkuniversitetet i Eskilstuna har startat sedan dess. På 1,5 år läser eleverna in samtliga kurser inom omsorg, funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård, allt som krävs för att bli en legitimerad undersköterska. En praktikperiod inom vart och ett av de tre ämnesområdena genomförs också.
– Det är högt tempo, eleverna läser in ämnen som ingår i gymnasieutbildningen på halva tiden, säger Catarina Strandberg som är yrkeslärare i vård och omsorg.
Hon intygar att ambitionsnivån i klassen är hög och att viljan att förbättra svenskan under studierna och praktikperioderna likaså är stark.
En av eleverna, Amna Tamer, hade varit fast anställd som ingenjörsassistent i tio år innan hon kom till Sverige. Nu startar hon om i en ny bransch.
– Det är en utmaning för oss att studera med svenska som språk i undervisningen och att samtidigt ha en familj att ta hand om. Men vi kämpar på för att klara det.
Nu vill Amna Tamer, liksom de övriga kvinnorna i klassen, arbeta med människor, och motivationen att söka sig till vården har förstärkts av personliga erfarenheter, av att hon har en son med hjärtfel, berättar hon.
Suzanne Sabrina Laduba Waja hade enbart grundskola bakom sig när hon kom till Sverige, och hon känner sig säker på yrkesvalet när hon börjar orientera sig ut mot arbetslivet.
– Jag trivdes jättebra under praktikperioden inom hemtjänsten och jag trivdes bra även med praktiken på ett äldreboende. På båda platserna fick jag erbjudanden om att jobba där. Det känns bra att gå en utbildning som ger möjlighet till jobb direkt.
Soraya Sayedmoradi uppskattar att hon har fått insikter om funktionsnedsättningar av varierade slag och att hon lärt sig värdet av att kommunicera på rätt sätt.
– Tack vare den här utbildningen vet jag vilken situation den här personen befinner sig i, och hur jag ska bemöta autistiska och de som är dementa.
Vian Mahmoud säger likaså att kombinationen av teori och praktik har gett henne kunskap och verktyg för att förstå och bemöta äldre med respekt och empati.
– Förut levde de sina liv som vi andra, som du och jag, nu är de äldre, och många av dem har blivit ensamma. Jag har fått värdefulla erfarenheter när jag går vidare, säger hon, och tillägger att hon just nu är mest intresserad av att jobba inom sjukvården.
Det känns bra att gå en utbildning som ger möjlighet till jobb direkt.
Hong Li kommer från Kina och har under tiden på Komvux fortsatt att arbeta som vikarie på en förskola. Hon går den här utbildningen för att bredda och fördjupa sina kunskaper om sjukdomar och hur man tar hand om människor, förklarar hon. Det kommer henne väl till pass även om hon skulle fortsätta arbeta inom barnomsorgen. Men det finns också ett djupare motiv, en ytterligare drivkraft, till hennes studier.
– Jag vill studera ända tills jag dör. När du lär dig nytt förändras också ditt liv, du blir flexibel i stället för stillastående.
Ja, med en examen från Komvux öppnas flera dörrar i utbildningssystemet. Är det någon annan bland kvinnorna som redan nu funderar på fortsatta studier? Amna Tamer tar ordet.
– Ja, eller nej, inte just nu. Jag tycker om att plugga. Mina barn vill dock att jag tar en paus, och det känns helt rätt, att gå över till arbete nu. Jag kommer också att utveckla språket medan jag jobbar.
Läraren Catarina Strandberg är, som kanske redan framgått, imponerad av de språkliga framsteg klassen har gjort. Eleverna kämpar varje dag mot språkförbistring, säger hon.
– Det lönar sig i längden. Man ser en tydlig utveckling hos dem som jobbar aktivt med svenskan. Det går trögt i början, men desto bättre på slutet. De som söker snabba genvägar får det i stället svårare på slutet.
Folkuniversitetet i Eskilstuna ger även distansutbildningar med fristående kurser. Även på dessa ingår praktik och eleverna får komma in till Eskilstuna för att avlägga proven. Tempot i studierna på distanskurserna är valfritt, några väljer helfart, andra väljer halv- eller kvartsfart, vilket passar dem som förvärvsarbetar bättre.
– I kurspaketen som går i klassrum följer man en kursplan och då kan man inte välja, säger Catarina Strandberg.
Just nu anordnar Folkuniversitetet dessutom många uppdragsutbildningar för anställda som ges möjlighet av sina arbetsgivare att fortutbilda sig en dag i veckan. Även för dem är tempot högt, och de som studerar vidare i den här formen får vara beredda att lägga en del av fritiden på studierna för att komma vidare.
Vi zoomar ut från Eskilstuna, men håller oss kvar inom Folkuniversitetet, för att få ytterligare perspektiv på utbildningsbehoven. Michaela Zankl är chef för uppdragsverksamheten i Folkuniversitetet region öst. Hon berättar att studieförbundet försörjer vården och omsorgen med ny kompetens genom att utbilda vuxna. Vid Cultus gymnasieskola i Uppsala utbildar Folkuniversitetet även unga som satsar på vårdyrkena direkt efter avslutad grundskola.
– Vi utbildar vårdbiträden och undersköterskor på tre områden i vår verksamhet idag; gymnasieutbildning, komvux och arbetsmarknadsutbildning.
På flera håll i landet driver Folkuniversitetet komvux-utbildningar för vårdbiträden och undersköterskor. De flesta finansieras av riktade medel till regionalt yrkesvux och även Äldreomsorgslyftets pengar förekommer.
– I våra utbildningar ingår i huvudsak vårdkurser där vissa även har förlagt lärande på arbetsplatser, men även kurser i svenska som andraspråk och samhällskunskap. De som utbildas förvärvar en hög kompetens.
Folkuniversitetet anordnar även arbetsmarknadsutbildning till vårdbiträde på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Kurserna motsvarar de som finns i komvux och paketeras för att möta arbetslivets behov och leda till jobb.
De studerandes bakgrund är högst skiftande. Alla illustrerar varianter av det livslånga lärandet. En del vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden för första gången. Några av dem möter du i den här artikeln. Andra har förvärvsarbetat länge men vill ställa om och byta bransch. Någon vill bli vårdbiträde, en annan vill studera vidare till undersköterska, en tredje bygger på för att bli specialistundersjuksköterska, kanske rentav på någon av de utbildningar som bedrivs i Folkuniversitetets regi på Yrkeshögskolan.
Man ser en tydlig utveckling hos dem som jobbar aktivt med svenskan.
På komvux är andelen med utländsk bakgrund stor, många skaffar sin första utbildning i Sverige. Det handlar både om etablering och integration.
– Vi jobbar med språk- och kunskapsutvecklande perspektiv i våra utbildningar inom vård och omsorg. Som lärare måste tänka till kring språkutveckling och se till att allt lärande även omfattar även språket. Man kan behöva stöd från lärare i svenska som andraspråk i arbetet.
Michaela Zankl är tydlig med att även förstaspråket bör lyftas fram i inlärningen, så att översättningen fungerar åt båda hållen, givet att många av eleverna ska arbeta med flerspråkiga patienter och brukare, kan dubbla språkkunskaper vara viktiga i yrkeslivet.
– Forskningen är entydig: Motivera eleverna att på ett strukturerat sätt använda det starkaste språket och se det som en resurs, se det inte som ett hinder.
För att få ytterligare perspektiv på utbildning och samhällsförändring vänder vi oss till Henrik Eriksson, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Väst. Mycket mer vetenskapligt baserad kunskap borde spridas till allmänhet och inom vården, anser han.
Att vi har en vårdvetenskap är en av Sveriges mest välbevarade hemligheter. Många får – kännedom om den först när de börjar studera på högskolenivå.
När Henrik Eriksson kom in i yrkeslivet fanns stora institutioner, som Sundby sjukhus, där vårdbehövande av alla slag klumpades ihop i en namnlös massa. Alla anpassade sig till vårdinrättningen. Sedan dess har respekten för individens önskemål och behov ökat. Idag arbetar man med personcentrerad vård.
– Vården är organiserad för personens bästa. När man ska gå upp på morgonen, lägga sig och äta är upp till personen. De som arbetar inom vård och omsorg måste sätta sig själva inom parentes och ta in individens perspektiv.
Det här ställer krav på utbildarna. De som utbildas ska förbereda sig för individanpassningen och de allt mera komplexa vårdkedjor den ger upphov till. Det viktigaste, betonar Henrik Eriksson, är dock att vården flyttar till hemmet. Vård- och omsorgstagare bor hemma så länge som möjligt.
Samtidigt införlivas ny teknik inom vården. Nu handlar det inte främst om mekaniska hjälpmedel utan digitala verktyg. Kameraövervakning och rörelsestyrda sensorer gör intåg i hemmen, och de integritetsaspekter som förr fördes fram hörs knappast alls i debatten.
– Välfärdsteknologin ska se till att människor stannar kvar hemma med stöd av olika egenvårdsinsatser: en robot delar ut läkemedel, en säng du kan sköta själv, en anpassad dusch och ett kök som du kan bemästra.
En del sociala behov kan fyllas med en surfplatta för att zooma in på möten. Det kommer sannolikt ännu fler innovationer de kommande decennierna.
– Teknik kan skapa automation, distraktion och övervakning. Däremot kan den inte utföra vårdsysslorna, och det kommer den aldrig att klara av. Att föra en människa mot en fridfull död genom omvårdande handlingar kan inte tekniken göra.
– Om jag ska hjälpa en människa mot ett mål som att själv kunna ta på sig strumporna gäller det ju att puttar på men avstår från själva handlingen, att trä på strumpan. Det klarar inte tekniken av.
Därför kommer inte heller AI, artificiell intelligens, som bygger på mekanisk inlärning, att fullt ut ersätta de arbetsuppgifter som vårdgivarna idag står för, säger Henrik Eriksson.
Vård och omsorg ropar efter utbildad personal, och den tillströmning som sker till branschen från ungdomsskolan räcker inte till för att möta behoven i framtiden. Det behövs stora mängder vuxenutbildning av det slag som vi har sett i Eskilstuna.
Att suget efter arbetskraft är så stort beror på demografi. Sverige blir allt äldre. De i arbetsför ålder ökar långsamt (4 procent på tio år), de som är över 80 år ökar snabbt (47 procent på tio år).
Inom samtliga välfärdsområden krävs 200 000 fler anställda de kommande tio åren, och det är främst inom vården och omsorgen de stora behoven finns. Den bedömningen gör kommunernas intresseorganisation SKR.
Välfärden har kort sagt en kompetensutmaning framför sig.
