Tidskriften träffar Patrik Hadenius mitt i jakten på lämpliga museilokaler. Han ska titta på en av flera tänkbara placeringar, nära Vasastan i centrala Stockholm. Men inget omedelbart avgörande sker nu, säger han. Stora beslut ska förberedas väl.
– Två utmaningar är att bestämma var Språkmuseet ska ligga och att säkra finansieringen.
Museet ska ligga centralt och ekonomin ska vila på flera ben. Patrik Hadenius räknar med stöd från både privata donatorer och offentliga. Från Svenska akademien har han redan fått stöd och ett utredningsuppdrag
– Vi ska inte bli beroende av en stor finansiär, vi ska ha flera. Det gör museet starkare och stabilare.
Vilken funktion ska museet fylla?
– Det finns ett stort och otillfredsställt intresse för språket. Se bara på hur många som läser Språktidningen, som lyssnar på Språket i P1 och som läser språkböcker. Och när Sara Lövestam och jag pratar i Språkakuten i TV4 var tredje vecka är det ofta populärt. Det finns mer att berätta!
Invandringen, exportindustrin, engelskans inflytande kulturellt och språkligt. Allt detta har språkliga aspekter.
Patrik Hadenius understryker dessutom att museet är relevant i ett större politiskt sammanhang.
– Invandringen, exportindustrin, engelskans inflytande kulturellt och språkligt. Allt detta har språkliga aspekter.
Att allt färre tycks vilja läsa längre och komplexa texter och att språkkunskaper inte värderas tillräckligt högt är också viktiga skäl, menar Patrik Hadenius. Museer kan inspirera.
– Där kan man visa hur betydelsefullt och roligt språk är. De besök som jag har gjort på språkmuseer i världen – i Brasilien, Frankrike och USA – visar att det går att göra det på ett bra sätt.
Patrik Hadenius talar livfullt om museum som upplevelse för alla sinnen. Här kan finnas böcker och andra fysiska föremål i utställningarna, men främst ska det vara digitalt stödda visualiseringar och högtalare med ekande tal. En fråga från en sådan kan exemplifiera hur man ska väcka tankar hos besökarna.
– Vilket ord blir du mest provocerad av?
Vem är målgruppen för museet?
– Den kulturintresserade allmänheten som vill ha en upplevelse och något att tala om är en given grupp. En annan är skolungdom, och framför allt de som är i bokslukaråldern 10–12 år. En tredje grupp är turisterna, men den är jämförelsevis mindre viktig.
På ett museum kan historia och samtid mötas. Tankar kring det?
– Jag skulle vilja börja med att visa den historiska grunden. Hur och varför uppstod språket? Talet, skriften och framväxten av svenska språket är delar som måste finnas med.
– Nutiden präglas av språklig mångfald, med omkring 200 minoritets- och invandrarspråk representerade i Sverige.
– Jag skulle också vilja få med framtiden. Hur kan vi till exempel tala med kommande generationer när vi ska varna för var vi har lagrat kärnavfall?
Patrik Hadenius har en brokig bakgrund. Studier i språk och kognitionsvetenskap vid universitet, för otålig och utåtriktad för att bli forskare. Snarare entreprenör. Efter flera år som vetenskapsjournalist startade han 2007 Språktidningen och efter det flera populärvetenskapliga tidskrifter. Det var en tid när varningar om tidningsdöd i digitaliseringens spår höjdes.
Som språkvetare ser jag att ett språk inte utesluter ett annat. De stödjer varandra.
Den nischade tidskiften fyller en funktion i samtiden, ansåg Hadenius då och upplagorna som trycktes visade att han hade rätt.
Hur ser du på den tryckts tidskiftens framtid nu? Behövs den?
– Ja, vid sidan av de digitala publikationerna i form av tidningar, tidskrifter, poddar och nyhetsbrev. Det ena formatet utesluter inte det andra, tvärtom de stödjer varandra. Ibland vill vi hålla i något och visa upp också.
– Som språkvetare ser jag att ett språk inte utesluter ett annat. De stödjer varandra. Ju fler språk man kan desto lättare är det att lära sig ytterligare ett.
Samma tankar som låg bakom Språktidningen 2007 omsätter Patrik Hadenus idag i museiplanerna 2024: Språk är både relevant och roligt, och förtjänar en fysisk plats.
En tidigare spaning från just honom ligger till grund för språkmuseet idag. Men var det självklart att just han skulle omsätta idén? Han var förlagschef på Norstedts när frågan kom.
– Jag kunde inte värja mig, säger han med den ständiga glimten i ögat.
Patrik Hadenius lämnade tidningsvärlden 2017, tog en paus i två år, vilket överraskade omvärlden och gjorde honom nyfiken på varför en paus väckte så undrande reaktioner.
– Jag ville undersöka det närmare och resultatet blev en bok om pausen.
Det säger väl något om Patrik Hadenius, en spanare som med rastlös energi även undersöker – rasten.
Fadern, Stig Hadenius, var statsvetare, författare, pressråd och slutligen professor i journalistik.
Vad har han betytt för dig?
– Han var en av två personer i min uppväxt som extra mycket påverkat mina yrkesval. Min pappa talade ofta om medier och vi hade mängder med tidningar hemma. Den andra personen är min gudmor, Gun Widmark. Hon var professor i Nordiska språk. Jag badade i språk och journalistik.
Fakta: Patrik Hadenius
Född: 1964
Yrke: Tidigare publicist och förlagschef.
Aktuell: Utredare av ett nytt språkmuseum.
Samt: Spanare i P1, kolumnist i DN och med i TV4:s Språkakuten.
