Samhällsklimatet blir i många avseenden striktare. Inom områden där tilliten har regerat ser vi nu reglering, kontroll, krav på dokumentation och extern redovisning. Det gäller i hög grad civilsamhället, där former för och skäl till bidragsgivning ifrågasätts. Samma krav kan inte ställas på en förening som på ett större börsnoterat bolag, men var ska gränsen dras?
Ett förändrat säkerhetsläge är en förklaring till skarpare reglering. Föreningslivet beskylls emellanåt, rätt eller orätt, för att ha alltför nära koppling till odemokratisk verksamhet – ja, ibland till och med terrororganisationer. Inträdeskontroller byggs upp för att hejda antidemokratiska rörelser från att utnyttja civilsamhället, dess rörelsefrihet och bidrag.
Under de senaste åren har flera utredningar med fokus på civilsamhälle och demokrati lagts fram. I korthet kan man säga att en organisation ska kunna uteslutas som bidragsmottagare om organisationen, eller dess företrädare, agerar på ett sätt som går emot demokratiska värderingar. Vad som är odemokratiskt kan man ha olika åsikter om och gränsdragningen är långt ifrån fastställd.
Den riktning som samhällsutvecklingen nu tar, med rigorösare kontroller, riskerar att leda till ett minskat demokratiskt utrymme. Alltför långtgående krav kan leda till att civilsamhället måste förstärka resurser och kompetens för att kontrollera denna mångfald av engagerade och samverkansparter innan verksamheten kan genomföras. I förlängningen är risken stor att organisationen tar det säkra före det osäkra, och verksamhetens omfattning begränsas mer än nödvändigt – ja, mer än önskvärt.
Är det tillåtet för en cirkelledare att på sin fritid uttrycka åsikter om ett pågående krig som inte stämmer med den normativa samhällsuppfattningen?
Kommer civil olydnad att innebära ett förlorat föreningsbidrag för en aktiv ungdomsorganisation, eller kommer man även fortsättningsvis anse att det ska finnas utrymme för aktivism i en demokrati? Är det tillåtet för en cirkelledare att på sin fritid uttrycka åsikter om ett pågående krig som inte stämmer med den normativa samhällsuppfattningen? Hur omfattande måste samarbetet med en förening vars verksamhet är ljusskygg vara för att ett studieförbunds statsbidrag ska vara i fara.
Som studieförbund har vi ett särskilt uppdrag att värna och främja demokratin, men som resonemanget ovan visar är det inte alltid enkelt att leva upp till allt. Men demokrati utgår från att envar är engagerad, nyfiken och aktiv. Något som studieförbunden är erkänt duktiga på att främja. Vårt arbete är därför fortsatt viktigt och relevant, och när den positiva trenden bryts, också viktigare än tidigare.
