Mitt i Gottsunda centrum ligger Södra folkhögskolan i Uppsala. Skolan öppnades i september och har nu 17 elever som går Allmän kurs med ambitionen att klara sina gymnasiestudier. Anledningarna till att man går här kan variera, men många har en NPF-diagnos och/eller erfarenhet av psykisk ohälsa gemensamt. Såväl skolmiljö, som psykosocial miljö och pedagogik är anpassade efter detta.
– Folkhögskolan är en friare skolform med särskild pedagogik, där eleverna kallas deltagare för att poängtera att de är just aktiva medverkande, berättar Hanna Wretmark, verksamhetssamordnare på filialen Södra Folkhögskolan i Uppsala samt lärare i svenska, naturkunskap och religionskunskap, och tillägger:
– Undervisningen bedrivs i små grupper med stor sammanhållning och trygg stämning. Vi arbetar tematiskt med syfte att ge deltagarna en helhetskänsla. Tanken är att temana ska belysas tvärvetenskapligt och förankra kunskaperna i den verklighet som deltagarna möter.
Undervisningen bedrivs i små grupper med stor sammanhållning.
Sedan december 2023 har Gottsunda klassats om, från att vara ett ”särskilt utsatt område” till att vara ett ”riskområde”. Detta är en positiv utveckling som Hanna Wretman tror beror på det stora sociala engagemanget i stadsdelen. Hon ser att skolans etablering här är viktig, både för lokalsamhället och för individen:
– Det finns ett utbildningsbehov här i Gottsunda och en stor andel av våra deltagare kommer från närområdet. Många har en negativ skolerfarenhet och vi behövs för att fler ska få lyckas. Gymnasiekompetensen är väldigt viktig i dag, den är en nyckel till många olika möjligheter. Jag brukar prata om skolan som ett skepp som ska ta deltagarna till sina destinationer, till sina nästa steg i livet.
Jag brukar prata om skolan som ett skepp som ska ta deltagarna till sina destinationer.
Hannes Leidstedt, 19, tog studenten i somras men saknar betyg i matematik. För Hannes är målet med Allmän kurs högskolebehörighet och han hoppas kunna studera historia på Uppsala universitet och få jobb på Röda Korsets dagliga verksamhet.
– Det är jättetrevliga personer som går här och lärarna är jättesnälla, vi har blivit som en familj. Skolan behövs för dem som har halkat efter och som inte fått det stöd och den hjälp de behöver, säger Hannes Leidstedt och tillägger:
– Matematiken har varit svår för mig, jag saknar viljan och intresset för det ämnet. Jag har NPF-diagnoser som har gjort det ännu svårare för mig med motivationen.
Anna Gustafsson Falck, lärare i svenska, ser att det finns en stor vilja bland deltagarna, men att förmågan kan variera med dagsformen. Att vara flexibel, positiv, tålmodig och lyhörd är läraregenskaper som Anna ser är extra viktiga här.
– Vi fångar upp eleverna och ger dem en ny möjlighet att släppa de tunga bagage de har sedan skoltiden. Jag hoppas att deltagarna ska känna att skolan kan vara en positiv upplevelse. Många har ett mål med utbildningen, det är vanligt att man vill arbeta med människor och bidra till ett bättre samhälle.
Trots psykisk ohälsa och odiagnosticerad ADHD lyckades Diana Viola Bohman, 30, genomföra studierna när hon gick på naturvetenskaplig linje på gymnasiet för över tio år sedan. Efter några år i Stockholm, där hon gick på både konstskola och arbetade, hamnade hon i en kris och flyttade hem till sina föräldrar.
– Jag vet inte hur jag lyckades hålla ihop det under gymnasiet. Det var jättejobbigt hela tiden, men jag klarade ändå av det på något sätt. Sedan gick det inte längre. Jag har jobbat hårt för att komma tillbaka och fått jättebra hjälp av både psykolog och psykiatriker, berättar hon.
I mötet med psykiatrin har Diana Viola Bohman hittat sitt kall i livet: hon vill hjälpa människor med psykisk ohälsa genom att själv bli läkare eller psykolog. För att detta ska kunna bli verklighet siktar hon på det högsta studieomdömet (4,0) och att på så sätt bli antagen i urvalet folkhögskolegrupp (BF).
Den här skolan ger folk en andra chans att komma dit de vill och kunna vara en del av samhället.
– Den här skolan ger folk en andra chans att komma dit de vill och kunna vara en del av samhället. Om man inte får det extrastöd man behöver blir det en ond spiral där man fortsätter att misslyckas. Till den som läser detta och har psykisk ohälsa vill jag säga: det är inte kört, det går att må bättre. Det är inte lätt och det kanske aldrig blir perfekt, men man kan alltid fortsätta att försöka.