läs också:
Kvinna som pratar med mobil i handen

Språkappar triggar belöningssystemet

Bild: Istock
5 juni, 2025
Att lära sig ett nytt språk är både spännande och utmanande. Idag använder många en app som stöd. Men vad krävs egentligen för att lyckas? Kognitionsforskaren Magnus Haake ger oss insikter om språkinlärning, språkappar och deras roll i undervisning.
Bild: Istock
5 juni, 2025

Vad är nyckeln till att lära sig ett språk?

Som med all inlärning handlar språkinlärning om mängdträning. Allt vi verkligen kan har vi mängdtränat: vårt förstaspråk, att läsa och skriva, att cykla, att laga mat, att köra bil, våra dagliga arbetsuppgifter och så vidare.

Hur fungerar språkapparna?

Framför allt utnyttjar de det mänskliga belöningssystemet på liknande sätt som många digitala spel och social media: ständiga, små och snabba belöningar; kontinuerligt skapa nya förväntningar av något nytt efter ’nästa klick’; lagom svåra utmaningar för att hålla i gång de ’ständiga, små och snabba belöningarna’; hela tiden kunna ’bocka av’ en nivå, ett moment och nå avslut.

Magnus Haake
Magnus Haake, docent i kognitionsvetenskap.

Vad är språkapparnas styrka?

Först av allt måste man göra klart för sig om språkappen arbetar med passiv eller aktiv minnesåterkallning. Många språkappar arbetar med passiv minnesåterkallning, det vill säga man presenteras med olika förslag att välja emellan eller man får olika ord som ska pusslas ihop. Man behöver då inte själv aktivt ta fram något ur minnet (aktiv minnesåterkallning). Detta (passiv minnesåterkallning) medför helt enkelt att man inte behöver anstränga ’hjärnan’ så mycket – vilket konkret betyder att inlärningen blir sämre.

Med detta sagt är språkapparnas egentliga styrka deras förmåga att vara kraftigt motivationsdrivande och på så sätt stödja den nödvändiga mängdträningen. Och här är det bättre om elever/studenter använder en ’sämre’ språkapp med passiv minnesåterkallning än att de inte gör något alls.

Kan språkappar ersätta traditionell undervisning?

I klassrummet ska man vara försiktig med språkappar. Där ska man istället ta vara på den mänskliga ’superkraften’ att lära ’ansikte-mot-ansikte’. Vi människor är biologiskt och evolutionärt utvecklade att lära oss det för oss så viktiga språket ’ansikte-mot-ansikte’. Våra hjärnor är gjorda för det och det ska man ta vara på i klassrummet.

I de fall man använder en språkapp som arbetar med aktiv minnesåterkallning, till exempel en språkapp som använder så kallade ’flash cards’, blir – med nödvändighet – de inbyggda motivations- och belöningsdrivande spelmomenten svagare. Det gäller då att läraren tar över i rollen som motivationsreglerare.

Vilka språk talar du själv?

Svenska (modersmål/förstaspråkstalare), engelska (flytande), tyska (bra med lite uppvärmning), spanska (numera knaggligt).

Vad är din egen erfarenhet av språkstudier?

Språkstudier på plats i landet fungerar bäst och ’övning (mängdträning) ger färdighet’. Speciellt som jag – som de flesta – inte är en direkt språkbegåvning.

Magnus Haake, docent i kognitionsvetenskap

Forskning om inlärning

Magnus Haake är docent i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet. Tillsammans med Agneta Gulz leder han forskargruppen Educational Technology Group och har skrivit ”Det oumbärliga klassrummet – en framställning på kognitionsvetenskaplig grund.”
liknande läsning:

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.