ASMR står för autonomous sensory meridian response och kallas ibland för ”hjärnorgasm”, där känslan utlöses av exempelvis en röst som viskar i en stereomikrofon, något som prasslar eller fingertoppar som pickar på olika ytor. ASMR kan också triggas av visuella upplevelser. Det verkar som om det ofta sker när man betraktar någon som ömt och långsamt gör något med händerna, med små, försiktiga rörelser.
För vissa människor är detta bara obegripliga ljud och bilder medan andra upplever intensivt behagliga kittlingar, avslappning och får lättare att somna. Hur det kommer sig är inte helt fastställt eftersom det finns för få studier, och att de som finns visar olika saker och har gjorts genom olika metoder. Däremot finns det gott om teorier. India Morrison är biträdande professor vid Linköpings universitet och forskar om känslomässiga och sociala aspekter av beröring och smärta. I forskning.se berättar hon om sitt forskningsprojekt som ska kartlägga de kroppsliga upplevelserna av ASMR.
– Om vi hittar samband mellan hur olika personer upplever ASMR kan det vara en ledtråd till den lite större frågan om hur ASMR fungerar i hjärnan och hur det påverkar kroppen – och kanske kan vi lära oss något som inte bara handlar om fenomenet utan också om hur hjärnan fungerar hos oss alla, säger hon.
India Morrison tror att det finns en social essens i ASMR. För hur känns det till exempel när någon som man är kär i viskar i ens öra? Kan man inte uppleva kroppsliga sensationer då? De ljud som kan trigga ASMR har ofta en sak gemensamt, konstaterar hon: De bärs inte över stora avstånd.
– Tvärtom är ju viskningar, prassel och konsonantljud väldigt nära ljud, man måste vara nära för att höra dem.
Henrik Jörntell, professor och hjärnforskare vid Lunds universitet, har en annan förklaring till det välbehag som vissa ljud och bilder skapar hos en del av oss. Nämligen att våra stressnivåer sänks – och att det i praktiken är vi själva som gör jobbet.
– Vi människor kan fantisera oss fram till såväl väldigt stressande som väldigt lugnande känslolägen. I vår forskning har vi sett att det är så hjärnan fungerar – och i och med att vi har en så stor påverkan på vårt eget stressystem är ASMR, från vårt perspektiv, inte förvånande, säger han i samma artikel.
Han beskriver ibland hjärnan som en “föreställningsmaskin” och menar att allt vi upplever – från ljud- och synintryck till känslor och händelser – blir till föreställningar i våra hjärnor. Föreställningarna bildar en slags omedveten och föränderlig karta som styr hur vi tolkar och förstår det vi är med om. På så vis kan till exempel en viskande röst associeras med lugn och tröst, kanske från en trygg förälder, eller förtrolighet och kärlek.
